Hon var
Den mest bekymrade tonårsflickan världen sett sedan Jean D'Arc
Hon brukade säga att vi borde skära upp våra handleder
Och skriva dikter om det
Men jag förstod det aldrig för jag var kär
Och för mig var du den mest självlysande och coolaste sak
Åh louise förlåt, men jag trodde alltid alltid att du skämtade
Louise, ibland så känns du lika nära, lika hårt som förut
Louise, ibland så så svär jag på att jag ser dig skymta förbi
Louise, ibland så
Vi brukade hångla i hennes rum medan vi lyssnade på cure
Hon sa "min käre söte robert och du är dom enda två som känner mitt hjärta
För min mamma, min pappa, min bror är främlingar för mig
Som stenar på en öde strand
Åh den här småstan kommer ta livet av mig till slut"
