Det har ingen betydelse hur mycket ni än försöker få mig att inse Hur mycket ni än tröstar mig och hjälper mig Det finns alltid den där lilla, men ack så starka gnistan Som på något sätt lyckas få brasan att fatta eld igen Som bränner mig inifrån och ut Hur mycket ni än fyller mig med lögner Lögner om att allt är bra, det löser sig, det fixar sig
Jag spottar er i ansiktet och tackar för mig Det räcker, jag har hört tillräckligt många lögner Lögnerna som tillsammans med elden tar död på mig Sakta men säkert går jag runt i cirklar Sakta men säkert självdör jag i denna gråa stad Av äcklig betong, byggd av äckliga händer Byggd av falska, lögnaktiga äckel som du
Förvisso hoppas jag djupt inom mig att dina lögner stämmer Samtidigt som jag ber tyst för mig själv Efter regn kommer syndafloden i vilken vi alla ska dras med i
