Vad hade du väntat med livet som varit
Du letade länge utan att se
Förlåt för min rädsla, förlåt för min godhet
Jag borde satt gränser, det vet jag så väl
Du får göra som du vill men aldrig förråda den
Som lever inpå din själ
Du får göra som du vill men aldrig förråda den
Som bryr sig
Dagar du hade med vänner omkring dig
Du minns det med glädje, du minns det med sorg
För när du försvann och gick bort dig i natten
Vi hade på känn vi som följde på håll
Allt du försakat, hur du nu levde
I världar av smärta, i rum utan ljus
Nåt borde sagt dig, hur mycket mera
Av kärlek du missat, i rädsla för svek
Du får göra som du vill men aldrig förråda den
Som lever inpå din själ
Du får göra som du vill men aldrig förråda den
Som bryr sig
Du får göra som du vill men aldrig förråda den
Som lever inpå din själ
Du får göra som du vill men aldrig förråda den
Som bryr sig
